The master of pantyhose is taking over the world!

Det är nästan tragiskt hur lycklig man kan bli av att äntligen hitta det där speciella klädesplagget som man letat och suktat efter överallt i evigheter. Fick ju veta var strumpbyxornas strumpbyxor fanns, och skyndade mig såklart dit direkt dagen efter!
Och ryktet sprider sig vidare. När jag igår åkte med bussen hem, vänder sig en kvinna om och frågar var jag köpt mina strumpbyxor, och när jag svarar lindex blir hon helt chockad men jag ser lyckan och längtan i hennes ögon. Lyckan satte sig på mina läppar i ett stort leende resten av kvällen.


Slakta för miljön!

Det finns saker i livet som håller en levande. Som får en att fortsätta kämpa när man helst av allt vill kasta in handduken och ge upp. Jag försöker upptäcka de sakerna, och mitt och Sannas projektarbete är en! Att vi sedan ger miljön lite omtanke är ju bara en bonus.
Över huvud taget, Sanna och Moa. Jag kan inte säga det nog många gånger; ni är finast. När jag försöker se mig själv som frisk, ser jag mig som er. Vackra härliga kvinnor!






It is too fucking cold in this town for me.

Jag har fått någon grej för Ryssland. Det började väl lite smått med att Micke, en av mina modeller, hade något ryskt i sitt utseende med det halvgråa håret och när han i julas på skämt rakade till en stilig mustasch och tog på sig mitt linne jag sydde var saken biff: Han var en tvättäkta rysk boxare från 50-talet! Att jag dessutom gjort min logotyp till kläderna i russian edition med texten Irina på kyrilliska gjorde ju bara saken ännu bättre! Kanske något att behålla? Ni kanske vill ha en bild och det kommer. 2009 ska ju bli året av seriös uppstartning och marknadsföring av mig själv, så ett namn är väsentligt. Men istället för att försöka komma på fyndiga företagsnamn känner jag lite att irina, det är ju ändå jag, så vad kan vara mer rätt? Och om jag nu byter till Irina Laaja, blir det en härlig kulturkrock.
Planer 2009:
1. Komma fram till namn och logga
2. Försöka komma ut mer. Att producera och skänka till nära och kära duger inte längre!
3. Gärna införskaffa en industrisymaskin och en overlock. Overlock prioteras först, men hur ska jag klara mig utan industrimaskin nu när skolan slutar? Katastrof!
4. Pengar känns som en nödvändighet. Stipendier måste sökas.

Hur som helst, ryssmanin ÄR ett faktum. Det är pälsmössor som ser ut att vara burna av snobbiga rysstanter, pälsjackor à la överklassen och ädelsetenar som b-iga varianter av tsarens kronjuveler. Jag såg ett program på svt2 om Rysslands kronjuveler, och blev såklart inspirerad av deras enorma överflöd och badande i gnistrande stenar! Någon som kan gifta mig rik så jag kan addera lite gnister till min annars så gråa outfit?
Någon som kan ta mig bort från denna rysskyla?



PS. Idag såg jag en tjej på stan, eller var det igår, som hade ett par fantastiska strumpyxor! Ena benet var vitt och andra svart. Fabulous, jag ska söka med ficklampa genom hela stan efter dem! Eller så slutar det som alltid, att jag ger upp och tillverkar själv... Ska även sy och trycka upp lite kläder med min snygga rysslogga på. Ja. Kvällens sysselsättning.
Over and out.

I do belive my soul is french.




Ibland är drömmen om Paris det som håller mig uppe. Men när jag ser ut på den snöiga, kalla naturen utanför fönstret känns det vilda nattlivet väldigt långt borta. Det är då jag klär mig i, för mig, franska klänningar, och drömmer mig bort till dagar strosandes runt Paris gator, kaffesösplande på caféer och nätter spenderandes på Le Baron, Régine eller Tania, klubbar ägda av den franske klubbkungen André Saraiva. En Dag finner ni mig där i min studio fylld av hyllor med tyger, paljetter, pärlor och krimskrams i världens alla färger material och mönster!
I need it, this city is breaking my heart.

I needed a dress to go with the wine...

...so I made me one in velvet.



Och kan någon slå mig? Jag verkar inte kunna sluta tänka i engelska små meningar efter att jag blivit lookbookifierad. Att jag blivit totalt besatt upptäckte jag idag när hemsidan var nerstängd högst en timme och jag fick total panik. Tragiskt? Men magiskt!
Idag har jag fortsatt arbetet med fracken, dvs försökt få till någon slags krage som överensstämmer med min vision, vilket inte alltid är helt enkelt. Kanske därför det tog mig ett antal timmar också, och jag vet fortfarande inte om jag är nöjd. Det är något som inte känns riktigt bra och jag är rädd att det kan vara färgen på den. Det skulle betyda att jag får göra om hela och jag blir trött bara av tanken! Men jo, nu när jag ser på den från sängen ser jag att det är helt fel röd. Suck. Jag kanske kan rädda situationen bara genom att addera lite andra röda...
Fortsättning och bild följer...
Jag försöker också planera min framtid idag. Går det?

We are the cartoon heroes, or are we just whores?



http://lookbook.nu/user/18341-Irina-G

FASION NEWS

Jag ska försöka ge några bortförklaringar till min frånvaro här. Jag har varit sjuk och är nu igen, vilket har resulterat i inte så glamorösa outfits (mest bestående av trosor och fula gamla t-shirts). Lägg till hår inte tvättat på en vecka, ingen ork till ansiktsuttryck och där har ni mig.
Dock klädde jag upp mig till nyårsafton, trots att jag satt hemma i min säng, med en hemmasydd tight svart tubklänning och svarta strumbyxor. Jag sydde även en klarröd liten sidenväska med fransar, och sminkade mig med ansträngning för en gångs skull, men eftersom jag sålt iväg min gamla kamera och fortfarande inte hade fått den nya, fick den dagen förbli obevarad. Det är synd, jag kände mig fin.
Men idag kommer den, kameran! Så så fort jag blivit så frisk att jag orkar göra mig snygg igen, ska jag ta tag i fotandet. Och syandet. Syandet måste tas tag i, för snart smäller det trots allt av till modevisning och kappan/fracken hänger fortfarande halvvärdig på provdockan... Men den kommer bli fabulous!

Lite andra uppdateringar:
Jag fick Fashion Now 2 i julklapp, jublande glädje! Den ska bläddras i vill jag lova, nu när jag läst allt som kan läsas i den första boken. Jag fick också en supersnygg 60-talsklänning, brun vit och orange. Ja, det var nog klapparna på modefronten.
Kan även meddela att mina julklappar bestående av egensydda linnen, klänning, slipsar och scarf blev mycket uppskattade och det är nästan så jag blir lite rörd när jag ser dem användas. Så med min märkning på dem, kan jag kanske hoppas på lite uppmärksamhet från något håll...
Idag läste jag igenom Elle, och upptäckte något som väckte mitt fruktansvärda ha-begär: Ett par svart-vita strumpbyxor från chanel som är att dö för! Jag vill inte veta vad de kostar.

RSS 2.0